Aktuellt 2024: BRÅ:s rapport (2024:2) Möjliggörare för kriminella nätverk, konstaterar att:

Arbetsgivare måste angripa möjliggörarfrågan med ett verksamhetsperspektiv

För arbetsgivare är det viktigt att ha beaktat kriminella nätverks (och andra aktörers) intresse av möjliggörare i sin risk- eller säkerhetsskyddsanalys. 
Det är också viktigt att chefer inom verksamheten, HR- och säkerhetsfunktionerna samarbetar. Inom verksamheten finns ofta bäst kunskap om riskfyllda moment i arbetet och om de aktuella arbets- och uppdragstagarna. Inom säkerhetsfunktionen finns i stället ofta ett kunskapsövertag när det gäller kriminella nätverk, hur man analyserar säkerhetsrisker och kontakter för att stämma av frågor med polisen. HR-funktionen har å sin sida interna experter när det gäller rekrytering, arbetsrätt och hur personalfrågor ska hanteras av arbetsgivaren.

För att identifiera relevanta förebyggande åtgärder och hantera upptäckta möjliggörare behöver den samlade kompetensen som finns inom HR och säkerhetsfunktionerna användas för att utforma relevanta frågor vid anställningsintervjuer, medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar.

Om det upplevs vara känsligt att dela egna fall kan man till exempel utgå från ärenden som uppmärksammats i media och översätta dessa till den egna verksamheten. Syftet ska vara att identifiera risker i verksamheten och vidta förebyggande åtgärder, samt vässa sin förmåga att upptäcka och utreda möjliggörare utifrån de verktyg den aktuella verksamheten har.

Trots noggranna rutiner vid rekrytering och andra förebyggande åtgärder finns en risk att vissa anställda blir sårbara för kriminella nätverk under sin anställning. Här är kollegor och närmaste chef oumbärliga i att upptäcka sårbarheter eller uppmärksamma otillbörliga kontakter med kriminella nätverk. Att arbeta för ett nära ledarskap och en arbetsplats präglad av psykologisk trygghet är viktiga åtgärder för att fånga upp signaler innan möjliggöraren gjort sig skyldig till brott eller överträdelser som leder till arbetsrättsliga åtgärder. Vilka tänkbara förebyggande och motverkande åtgärder som kan vidtas beskrivs i större detalj i BRÅ-rapportens sista kapitel, Förebyggande och motverkande åtgärder (Skinnari m.fl., 2024).

Den nya visselblåsarlagen i korthet:

• Alla offentliga arbetsgivare som har fler än 50 anställda samt privata arbetsgivare med fler än 249 anställda ska ha dessa kanaler på plats från och med den 17 juli 2022. Från och med den 17 december 2023 gäller även kravet för privata arbetsgivare med minst 50 anställda. Ett antal myndigheter som utsetts som behöriga ska också inrätta externa visselblåsarsystem.
  
  
• Visselblåsarlarm ska hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga.
  
  
• Visselblåsare ska skyddas mot repressalier från arbetsgivare. Utsätts en visselblåsare ändå för repressalier ska det finnas rätt till skadestånd.
  
  
• En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen.
  
  
• Arbetsgivare och fackförbund ska kunna ingå kollektivavtal om den interna visselblåsarfunktionen där de kan anpassa rutinerna till de egna förhållandena på arbetsplatsen.